Blogg

1935-01-30

ÅRET VAR 1935 – UPPSLAGNINGSMASKIN & ÅSTADKOMMATION
Rut Viberg, tunnbrödspionjären i svensk företagshistoria, är mycket intresserad av utveckling och framåtanda. Tunnbrödsbakning är ett rätt så tungt arbete där allt görs för hand. För att underlätta de arbetssamma momenten och samtidigt kunna tillgodose marknadens behov så köper Rut in sin första maskin, en uppslagningsmaskin som ska komma att göra arbetet lättare och effektivare. Uppslagningsmaskinen köps in den 2 augusti 1935 från Skandinaviska Bageri- & Konditorimaskinfabriken i Stockholm. Maskinen levereras med Sveabolagets båt till Härnösand och vidare med ångfartyget Örnsköldsvik till Mjällomsvikens brygga. Uppslagningsmaskinen som är en typ av utkavlingsmaskin tillverkar kakor i storleken 300x300mm och 250x250mm. Tunnbrödskakorna gräddas fortfarande för hand. Den energi som går åt i vår tunnbrödstillverkning hämtar vi från både spillved och vattenkraft.

1930-01-30

ÅRET VAR 1930 – GIFTERMÅL & CAFÉ
Vid den här tiden har Rut tre vedeldade ugnar som sysselsätter 10-talet flickor. Tunnbrödet packas i trälådor. Vi har gått över från stora sockerlådor till en något mindre variant och på kvällen spikas trälådorna som nästa dag ska packas med nybakat tunnbröd. Tillverkningen ligger på 400-500kg tunnbröd per dag och Rut anlitar här flera körsvenner, som sköter transporten av tunnbrödet ut till lanthandlare och upp till älven och vidare därifrån på ångbåtar. Rut gifter sig med Evert Ullsten det här året, en man hon träffat mellan brödbaken, då han var körkarl och körde ut mjöl till bageriet. Eftersom det under den här tiden är mycket jobb med sena kvällar och tidiga mornar så har Rut knappt tid att träffa sina vänner. Det löser hon lätt genom att starta ett finbageri och café uppe på tunnbrödsbageriet. Det gör det lättare att träffas och ta en fika medan verksamheten är igång. En favorit är en bakad kaka i form av en rulle vid namn ”Rulle-bull”, en godbit ingen kan motstå. Hon är verkligen en kvinna med driv och då hon får frågan hur hon lyckas med allt säger Rut i en radiointervju: ”Man måste ha åstakommation för att det ska bli nåt”. Det var hennes eget myntade uttryck för dåtidens entreprenörskap, ett uttryck som vi har med oss än idag.
 

1925-01-30

ÅRET VAR 1925 – TUNNBRÖDET PACKAS I STORA SOCKERFAT & KÖRS UT MED HÄST OCH VAGN
Första lasset tunnbröd körs från bageriet med häst ner till Klockestrand av Matteus Stattin, som förser affärer i Ådalen med lassvis av tunnbröd. Det är vinter och han använder sig av vedstege på sitt medfordon för transporten. Brödet är packat i stora sockerfat och Matteus vill minnas att han får plats med fem sådana bumlingar på lasset. Brödleveranser sker utmed hela sträckan till lanthandlare. Resan går alltså ner till Klockestrand som en första anhalt, därifrån på den islagda älven till Sandö och vidare till Svanö, sedan med färja över till Strömnäs och vidare till Frånö och hem igen. Naturligtvis så räcker inte en dag till för en sådan brödutkörningsresa, så Matteus får lov att övernatta på hotell innan hemresa sker. Mjälloms goda tunnbröd efterfrågas och försäljningen ökar. Matteus fick ganska snart sällskap av fler körsvenner.

 


 

1923-01-30

ÅRET VAR 1923 – RUT VIBERG STARTAR MJÄLLOMS TUNNBRÖD
Rut Viberg, 21 år, startar sitt eget tunnbrödsbageri i Mjällom, ett bageri som nästan 100 år senare ska komma att bli Sveriges äldsta tunnbrödsbageri.

Rut har påbrå då det gäller tunnbrödsbakning. Både hennes mor, hennes mormor och hennes mormorsmor bakade tunnbröd och sålde till bybor. I mor Kristinas bagarstuga var flera tunnbrödsbagerskor sysselsatta som både kavlerskor och storbagerskor. En storbagerska är den som har lång erfarenhet, sköter gräddningen av kakorna, kan hela processen med eldning och temperatur, vet hur en bra deg ska kännas och kan hantverket mycket väl. Rut började även hon som kavlerska hos mor Kristina innan hon tillslut nådde hennes mål och blev storbagerska. Idén att starta tunnbrödsbageri är följaktligen sedan inte så svår att komma på för henne.

Med stöd från sin mor och med ett nyvunnet självförtroende i samband med kvinnlig rösträtt två år tidigare tar Rut som ung kvinna ett mycket modigt beslut. Hon lånar 1000 riksdaler av C. Nordlander på Plogen för att bygga en bagarstuga nere vid havsviken på Grunnan i Mjällom, Nordingrå socken. En väl tilltagen bagarstuga timras då Rut har stora planer för hennes nystartade bageri, Mjälloms Tunnbröd. Det muras upp en ugn för att få igång verksamheten. Kavlerskor och storbagerskor tar anställning eftersom hos den då unga Rut och snabbt därefter byggs nästa ugn. Det är ett tungt jobb, men roligt och bagerskorna fascineras och inspireras av Ruts vilja, energi och driv. Det absolut första lasset av tunnbröd körs från bageriet med häst ner till Klockestrand i Januari 1923 av Matteus Stattin.


 

Sidor

Prenumerera på